Eskimåbloggen

RF:s och Svenska Spels Elitidrottsstipendium 2011-12

Grattis Michaela som tillsammans med 58 andra eliidrottare får Elitidrottsstipendie 2011-12!

De kanotister som nu får stipendiet är:

Kanotförbundet

Racing

Julia

Stensils

Vaxholm

92

Kanotförbundet

Racing

Christian

Svanqvist

Karlstad

86

Kanotförbundet

Maraton

Michaela

Jonsson Lindblad

Malmö

91

 

Stipendiet är på 40 000 kronor delas ut till elitidrottare på landslagsnivå som studerar på minst halvfart på universitet, högskola eller annan postgymnasial utbildning.

Förutom 40 000 kronor var får stipendiaterna kompetensstöd från Riksidrottsförbundets elitstöd och möjligheter att åka på träningsläger.

Fakta om elitidrottsstipendiet 2011-2012
Totalt sökte 180 idrottare, inklusive 6 aktiva från Sveriges Olympiska Kommittés topp och talangprogram. Av de 58 stipendiaterna är 32 kvinnor och 26 män. De kommer från 29 olika specialidrottsförbund. 48 är individuella idrottare och 10 representerar lagidrotter.

/Anders

DM och kanotskoleavslutning

Förra helgen var det tävlingspremiär för 13 av våra kanotskoleelever och vilka lopp alla gjorde, en massa fina prestationer och massor av medaljer. Eskimå hade mer än halva deltagar antalet på DM! Dagen efter hade vi kanotskoleavslutning med paddling, stafetter, lekar och korvgrillning och oj vad föräldrarna fick stryk! Och va korv vi åt och kul hade vi.

/Anders

Maraton EM

Hej! Jag har varit iväg och kört maraton EM i Frankrikre. Eller inte bara jag, även min gode klubbkamrat Jacob. Här är en liten sammanfattning om hur det har gått för mig.

Stora EM, det är så det känns, när jag stack ut på loppet såg jag bara massor av stora(läs äldre) tjejer runt omkring mig, alla en bra bit över 25 och så jag+ några till undantag.

Jag fick en hyffsad start, hamnade i en del vågor, föll bak men jag klarade mig taktiskt upp på italienskans våg, jag vet att hon är snabb.
Fram till första lyftet var vi sex tjejer. Därefter var vi fem stycken följande fyra varv.

I de fyra första lyften var jag först ut varje gång. Det var coolt. Även om jag många gånger inte låg på en optimal placering vid ingång till lyftet så lyckades jag trixa mig in snabbt och enkelt. Jag sprang snabbt och efter lyften så var det oftast jag och italienskan.*

Inför femte lyftet kände jag att det snurrade i huvudet, det började liksom eka runt omkring mig och jag tänkte “nu svimmar jag”. Dock ignorerade jag tanken och hoppade över vattnet även i detta lyft.

(Jag hade bara en drickapåse med mig under loppet, den var i princip tom efter två varv, jag tänkte att springa i drickafållan var så pass mycket längre att jag ville hoppa över det, detta fick jag sota för, Dumt val. Bra lärdom.)

Jag sprang igenom lyftet och satte i som nummer två men då gick det knappt att paddla och helt plötsligt slutade andningen att fungera. Jag kunde knappt andas och var tvungen att lägga ner, detta gjorde självklart mig ganska rädd och paniken kom krypande. Jag försökte sträcka upp armarna och efter någon minut släppte det.
Då var alla krafter slut, jag hade nog kört slut mig.
Jag bestämde mig dock för att ta mig igenom sista varvet, jag ville inte bryta. På detta varv tappade jag 3 minuter (det är väldigt mycket på 4,3 km) och så fort jag försökte säga till kroppen att den skulle köra på så snurrade det.

I sista lyftet fick jag sitta ner en gång och blev ifattkörd av en ungerska. Efter målgång plockades jag upp av följebåt.
Dramatisk avslutning på ett fram tills kroppen sa ifrån väldigt bra lopp.

Tips till nästa gång: drick vatten, träna lite mer och se till att rodret inte går sönder (även det hände i femte lyftet)

Vill ni läsa mer om mig, kika på www.michaelalindblad.blogg.se